”Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss.”

I början fanns inget, det var mörkt, kallt och tomt. Där skapade Gud allt och han lät ljus lysa upp mörkret. Och liv blomstra upp i överflöd. Och Gud såg att ljuset var något gott.

Men Gud som skapade allt och som skapade ljuset och såg att det var gott – han har låtit SITT ljus lysa in i våra liv, om man tagit emot honom i sitt liv. För när vi öppnar hjärtats dörr för Honom så flödar hans varma livgivande ljus in i vårt inre.

Vi blir kända av Gud – och vi lär känna honom i vårt inre. Hans ljus värmer upp, och ger liv åt det som varit dött. De frö som legat som döda i våra inre – väcks till liv av ljuset från Kristi ansikte och börjar växa.

Nu när vårljuset värmer upp jorden, kommer vi snart se de första tecknen på liv. Snart kan man se små gröna tecken på liv överallt. Allt fanns där hela tiden – men utan solens livgivande ljus så var det dött.

På samma sätt är varje människa skapad till ett liv i Guds gemenskap, ett liv inför hans ansikte, potentialen finns för en unik och vacker planta. Men det är dött utan Guds härlighets ljus.

Men när vi bjuder in Herren i våra liv och Guds ljus flödar in så att hela vår varelse badar i hans ljus, så börjar Guds liv växa i vårt hjärta. Vi förvandlas och blir nyskapade, trons frö har slagit rot och växer. Det är ett oansenligt frö men när det slår rot i våra liv – växer det upp och uppfyller oss och påverkar hela vårt liv.

Gud som sa ”Ljus skall lysa fram ur mörkret” han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan. Hjärtan som utan Gud låg i mörker och var döda, precis som att ett frö utan sol är dött.
Men hjärtan med Gud, uppfylda av hans ljus, är växtplats för Andens frukt.

Och Paulus skriver att ”Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.” (Gal 5:22)

Tecknen för att Guds ljus har lyst upp vårt inre och att Guds liv växer inom oss märks altså i våra relationer.

Gud skapade allt gott, han lät ljuset bryta igenom det totala mörkret, han lät stiga över den absoluta nollpunkten. Han formade världen och skapade liv – mitt i total tomhet.

Han skapade oss människor på en fantastisk plats, och i en öppen relation med sig själv. Och det var mycket gott!

Men vi bröt med Gud, vi gick vår egen väg och ljuset som lyste upp våra liv slocknade. Tomhet, själviskhet och ondska spred sig och sprider sig.

Vi skapas till perfekta kärl för Guds härlighet – men byter sedan ut innehållet med det som för stunden lockar oss.

Men när vi vänder om och bjuder in Jesus i våra liv så tänder han sitt ljus i vårt inre, sin Helige Ande.

Ljuset fördriver allt mörker och värmer upp allt fruset och livet slår rot, spirar och växer. Och som Paulus beskriver det i Galaterbrevet:

”…när Guds Ande får leda oss, får det till resultat att vi älskar våra medmänniskor, att vi fylls av glädje och frid och tålamod, att vi blir vänliga och goda mot varandra, att vi blir pålitliga, att vi behandlar andra med mildhet och visar självbehärskning. Och det är just detta som är sammanfattningen av Moses lag.” (Gal 5:22-23)

Frukten Anden ger i våra liv märks i våra relationer, i våra liv, i våra val och i vår kärlek till varandra.

Jesus säger till de som lyssnar på honom:

Matt 5:14-16

”Ni är det ljus som lyser upp världen. Ni liknar en stad uppe på ett berg. En stad uppe på ett berg är synlig för alla. När man tänder en lampa så täcker man inte över den, utan tvärtom ställer man den så att den lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Far i himlen.”

Guds ljus i oss får skina vidare där vi går fram. Ljuset från Herren får lysa upp där vi går fram, att vi får vara en massa ljus i en mörk värld – det är vad vi är kallade till.

Vi är kallade till att låta det ljus som lyst upp vårt inre lysa vidare för människorna, så att de ser den goda frukt som Anden ger i våra liv och själva tackar Gud och öppnar sina liv för hans ljus.

Temat för den här predikan är ”dolt ljus” och med det syftar jag på att det finns fällor, hinder, val som vi möter som kan hindra ljuset att forma oss och att lysa i och igenom våra liv.

Jag skulle vilja att vi funderar på hur ljuset som lyser upp våra inre kan få sprida sitt sken och vad det är i våra liv som kan hindra ljuset att nå fram.

För Gud vill på nytt låta sitt ljus värma det frusna i våra liv och i de människors liv vi möter. Gud vill ge en ny vårtid där det börjar spira i människors hjärtan.

Och Jesus säger ”Ni är det ljus som lyser upp världen” och ”ert ljus ska lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Far i himlen”.

Låt oss välkomna Herren att låta sitt ljus flöda ut i våra hjärtan med en intensitet som lyser upp hela vår varelse. Och som låter det skenet ståla ut ur våra enkla spruckna lerkärl så att människor får möta Guds ljus och liv i sina egna hjärtan och tackar Gud vår Far!

Amen